Skriva

Jag saknar att skriva. Att skriva reportage, krönikor, noveller eller bara en text om ingenting. I två år hade jag två gånger i veckan de mest fantastiska lektioner ni kan tänka er -textlektionerna. Där vi satt vid varsin dator och skrev. Och skrev. Och skrev.

Jag saknar det. Jag var duktig på det. Det var liksom MITT sätt att uttrycka mig på. Nu har jag inte längre nån anledning att skriva. Inte tid heller för den delen. Jag lever för de skriftliga uppsatser vi har i skolan. Strunt samma att de ska handla om pedagogiska inriktningar eller vad är identitet eller något annat krångligt. Jag får i alla fall skriva. Bygga upp en text. Se den utvecklas från ingenting till något att vara stolt över. Åh vad jag hoppas att höstens kurser innebär skrivande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0